Dagens friluftsdag fick mig att minnas tillbaka till mellanstadiet. Fast liksom bara de bästa bitarna. Borta var påtvingade gummistövlar (de var faktiskt ganska saknade när jag travade runt i skogen i genomblöta gympaskor...) och små exusioner där målet var, öhe.. ja var var egentligen målet med dem? Jag minns mest ett plågsamt letande efter massor av småkryp som sedan helst skulle ritas av i en liten randig skrivbok.
Noll av tio på rolighetsskalan.
Nu till dagens betydligt trevligare aktivitet. Vi vandrade cirka 1,5 mil. (jag vill lova att det tog på krafterna då det var uppför ungefär hela vägen, men givetvis blev man helt knäckt av de små hurtbullarna på skidlinjen som sprang samma sträcka...)
Efter den mycket trivsamma, men något blöta, promenaden var vi framme på en plats som kallas Rostberg, en stuga mitt ute i skogen. Här intogs lunch och välbehövligt kaffe. Sedan njöt vi mest av att hänga i skogen, och fick en lektion i att plocka trattkantareller.
Jag är helt såld, skulle kunna ha stannat i skogen i flera timmar.
Och i köket står nu en låda med rensade och förvällda svampar som jag ska frysa och plocka fram en mörk höstdag. Mumma!
Tack för alla fina kommentarer förresten, det värmer att ni läser och jag saknar er alla!
So long, Matilda
Glädjen är stor när man ser en ny rubrik uppdagas på bloggen!
SvaraRaderaMycket träffande beskrivning av friluftsdagarna på mellanstadiet. Jag vill gärna bidra med ett mörkt minne från min barndom som har med friluftsdagar att göra: Du vet det där småkrypet som man skulle rita av på ett linjerat papper, det hade ju någon fröken tidigare under dagen visat för barnen och vridit och vänt på. På våra friluftsdagar med Skarabé, där tyckte fröknarna att det var ett utmärkt tillfälle att bjuda in min pappa att demonstrera detta, eftersom han var biolog. Jag vill passa på att upprepa att dessa friluftsdagar tillhör några av de mörkare minnena från min barndom.
Men nu i mer vuxen ålder kan jag liksom du uppskatta skogen mer! kul att det var fett!
pussåkram
en tanke som slog mig: kanske förvirrande att jag gick på avdelningen skarabé på mariebergskolan eftersom detta är en skalbagge och jag tidigare nämnt att fröknarna vred och vände på skalbaggar. JAG MENAR AVDELNINgEN, inte skalbaggen.
SvaraRaderahej