Vernissage och skrapsår.

Idag har kylan invaderat Mora, och bilar som välfärdat från Rättvik (okej de cirka 3 milen eller vad det nu kan vara som skiljer de båda orterna åt) hade med sig snö på taken.
Låt det vara höst ett tag till, snälla?

Idag tänkte jag bjuda på lite bilder, för att illustrera dagens händelser. Den s k vernissagen av vårt väskprojekt som jag  berättat om tidigare ägde rum idag. Jojo, det var grejor det, både vi, en del besökare och en journalist frå lokalpressen var där.
Resten av dagen spenderades  återigen i bildsalen, och kanske kom det lite mer argt ur mig i dag, men jag vet inte.

Japp, det var nog allt för nu.
eller just det, angående skrapsåret. Gruset på vägen till matsalen var inte riktigt överens med mig idag, vilket resulterade i en rejäl vurpa, några skrapsår och ett antal smickrande blåmärken på höften.

Men hey, vad gör man inte för lite spänning i vardagen?

So Long/ Matilda

Gråa dagar skyndar aldrig på, och man kommer inte långt på att vara rar.

Det regnar i Mora idag och det här inlägget blir ungefär lika grått som vädret.
Vi har ägnat dagen åt mängder av teckning i bildsalen.
Jag älskar att måla, men ibland tar inspirationen slut.
Min bildlärare sa idag att mina modeteckningar var fina, men kanske lite för rara, att det behövdes ytterligare en dimension, något som hände och gjorde bilden mer spännande.
 Hon trodde det berodde på att jag var rar.
Jag vill inte vara rar.
Jag vill att mina bilder ska vara spännande.
Jag vill inte att dom ska passera som fina men, tja, intetsägande.
Så jag försökte vara lite orar, lite arg.
Det var svårt.
Det blev mest kladd.
Men kanske lite spännande.
Vad vet jag.
Till slut gav jag upp, begav mig ut i regnet.
Det var blött.
Och mer spännande än så blir nog inte den här dan, vare sig man är rar eller inte.

So Long/ Matilda

Söndag söndag söndag.

Idag är det söndag.
En dag när man liksom stannar av lite, låter sig ha lite tid med ingen annan än sig själv.
Jag har utforskat Mora med en lång höstpromenad i det underbart vackra vädret. Jag tror faktiskt att jag gillar staden mer och mer.
Efter ett försök att teckna i bildsalen gick jag istället till Gula villan för att försöka producera någonting där istället.
Igår blev min kjol klar (bilder kanske kommer, vem vet?) så nu kör jag hårt på att tillverka ett mönster till nästa projekt-byxorna. Jag är pepp!

Lite om helgen:
Igår sydde vi och tränade, och på kvällen var det pizzabak och film i tomtebo (grannlägenheten) som gällde. Mys vart det. Jag gillar min klass.

En annan färdigproducerad sak kommer det bild på här. Eftersom jag är lite av en stickadiccted jobbar jag på diverese sidoprojekt, och Pojken gjorde en beställning på en sotarmössa och pulsvärmare, så snart får han en present på posten. Jag hoppas han blir nöjd. Annars får han stryk.



Det här inlägget blev kanske en aning osammanhängade, men va sjutton, man kan ju inte hänga ihop jämt.
so long/ Matilda den vilda

Mission completed.

Så var det fredag.
Ursäkta mig Fröken Ur, men brukar en vecka verkligen gå så är fort? Är du säker på att du inte hoppat över en dag eller två?
Den här veckan har liksom sprungit fram på något konstigt vänster, tiden går så fruktansvärt fort och veckodagarna flyter ihop med helgen. Kanske mycket tack vare internatlivet.
Hur som helst, som rubriken skvallrar om har vi idag redovisat vårt allra första, helt slutförda projekt: Väskan.
Uppdraget: Vi tilldelades en påse med gamla tyger, second hand. Påsen kunde innehålla allt frågan gamla byxor till spetsar och band, allt i mer eller mindre tilltalande färger och mönster.
Utöver sakerna i påsen fick vi lägga till ett svart tyg, samt dragkedjor,knappar och dylikt för att sedan tillverka en väska. Den fick se ut hur som helst, förutsatt att vi använde några av tygerna ur påsen och använde oss av någon typ av broderi eller applikation.

Min väska kan ni se här nedan, jag är väl inte helnöjd med resultatet, men som första uppgift får det duga antar jag. ( återigen är bildkvaliteten inte den bästa, så väskan kommer inte helt till sin rätt, varken färg- eller formmässigt).
Den är inspirerad av någon slags kappsäck och broderad med ett egenritat kurbitsmönster. Lika bra att köra på när man ändå bor i Mora tänker jag.
Väskorna kommer att ställas ut på en second hand-butik här i Mora, som ett led i något slags återbruksprojekt som pågått där.
Bra grej tänker jag.
Nu tar jag helg.

Åh, det var ju en sak till. Jag tror banne mig jag skymtade en snöflinga förut.
It´s gonna be a long winter.

So long/ Matilda

En helt vanlig måndag.

Precis som rubriken skvallrar om har denna måndag varit ganska alldaglig. Givetvis är alla dagar unika och bla bla, men den har i alla fall sett ut ganska så mycket som en måndag brukar se ut. SÅ. För att vi inte ska hamna i nån tråkig måndags-slentrian här tänkte jag att vi ju kunde ta och prova ett litet nytt snitt på inlägget. (och när jag skriver vi menar jag egentligen jag, varför kan jag nog inte direkt svara på).
So, here we go, Dagens.

Dagens färg: Höstglödande gult. (oh my, här spar vi inte på det pretantiösa krutet...)
Dagens låt: Meet a Bear med Britta Persson.
Dagens irritationsmoment (alternativt i-lands problem, läs och välj fritt): Symaskinen som betedde sig som en pubertal tonåring. Det vill säga: Den gjorde helt tvärtemot vad jag ville att den skulle göra.
Dagens gläjdeämne: Att promenera till frukosten och titta på solen som lyser på frosten och höstens alla underbara färger. Ibland är det det lilla som gör det.
Dagens saknade: Idag saknar jag min kära mor något enormt.
Dagens godaste: Vegetariska biffar. Mumma!
Dagens färdiga projekt: En beställd mössa till pojken.
Dagens jobbigaste: Ett spinningpass. Oh käre värld, det var jobbigt ska gudarna veta!
Dagens minus: Massor av kreativitet och sömnadsuppgifter som ska spottas ut och klaras av innan veckan är över.
Dagens bild får avsluta detta mer eller mindre intelligenta inlägget,
För så här fint kan det vara en kväll vid Siljan, det ni!

So Long/ Matilda den vilda

Om kloka människor och tomma huvuden.

Idag lämnades inspirationsboken in.
Idag kände jag för första gången en ganska stor gnutta prestationsångest.
Eller, om jag ska vara helt ärlig, kände mig fullständigt urdålig.
En liten redovisning på cirka 2 minuter lyckades jag trycka ner mig själv fullständigt till fotknölarna.
Jag tillät mig själv, att istället för att se de positiva saker jag gjort på någonting jag aldrig tidigare prövat, jämföra mitt egna arbete med 14 andras.
14 helt egna individer, med helt olika synvinklar och tankar.
Helt onödigt och energikrävande.

SÅ.
Efter lunchen bestämde jag mig. Jag kan.
Jag tänker inte hålla fast vid att mitt arbete skulle vara sämre än någon annans. Varför?
Istället gick jag tillbaka till lektionsalen och där världens bästa utvärdering hölls.
Och sedan tömde jag huvudet fullständigt på allt vad idéer heter.
Jag kan inte påstå att kreativiteten precis kom springades mot mig och kastade sig i min famn, men jag tvingade ut lite, kramade ur det sista av tankeverksamheten.
När jag kom tillbaka till rummet kändes det på riktigt som om jag aldrig skulle kunna komma på en enda vettig idé igen, men som av en händelse sprang jag på den här texten.

Hon är klok den där Clara.
NU tänker jag inte lyfta ett finger till idag, utan istället testa Moras biograf tillsammans med min Karl.

SO long/ matilda

ett litet haffsigt inlägg.

Jepp, här kommer det. Ett litet inlägg som slängs ihop i all hast.
Jag lever och frodas (eller frodas, är det ett begrepp man kan översätta på en människa?) men nån direkt bloggmotivation finns det inte, och inte heller någon inspiration.
Den lilla inspiration som trängs bland mycket annat i mitt huvudet måste just nu högprioriteras till diverse skolarbeten, som att till exempel trycka ner massor av bilder och skisser i en inspirationsbok och sedan motivera varför man tryckt ner alla bilderna där. Imorgon ska den lämnas in, ready or not. Om jag orkar kanske jag kan fota och lägga upp några bilder här, om någon händelsevis är intresserad.

Jag gillar det lika mycket som innan, men ändå kan jag inte låta bli att förvånas över hur trött man kan bli efter att enbart ha suttit och klippt och klistrat en hel dag.
Det tar på krafterna det här med inspiration ska ni veta.

Jo förresten, en annan sak att lägga energi på: Fruktansvärt fint besök knackade på min dörr igår.
Han stannar till på fredag.

SO long/ Matilda