You can watch the birds.

Av någon konstig anledning verkar man få ofantligt med energi på diverse knasiga områden när man har en drös med tråkiga/svåra/oinspirerande uppgifter (läs uppsats) att ta sig an.
Så mycket energi att det inte känns alls konstigt att vika en så där 30 papperstranor i varierande storlek en kväll.
En gammal pocketbok fick stryka med till förmån för de små fåglarna.

Frågan är nu bara vad jag ska göra med alla dessa fåglar.

Och vart jag ska få tag i den där tiden som jag inte la på att skriva uppsats...

So long/matilda den vilda

Papercrime och annat babbel.

Jag ska försöka mig på en uppdatering.
Jag skulle kunna rabbla ungefär tusen anledningar till att det varit tyst som i graven här de senaste. Massor att göra, och allmän oinspiration skulle kunna vara två.
En anledning till att jag skriver lite nu skulle kunna vara en ren flykt från den uppsats i textil- och modehistoria jag borde skriva... Hm, jag tror jag längtar mest hem till min slätt och och ett välbehövligt jullov.

Hur som helst. Den senaste tiden har vi avslutat ett 3D-projekt. Uppgiften var att skissa stort och utomhus med ett tilldelat material och en plats. Jag och en annan tjej fick hushållspapper som vårt material, i en trappa här i Borås. Ungefär tuuusen rullar senare hade vi mängder av knasigt material och en liten stop-motion-film. Av allt vårt skissmaterial skulle vi sedan bygga mönster i 3d som skulle placeras i ett rum.
Vi har stärkt och smutsat ner och kört pappret i lamineringsmaskin och gud vet vad för att se vad vi kunde hitta på med materialet.
Jag har tyvärr inga bilder på de färdiga mönstren, men jag tänkte visa lite av fotona vi tog under dagen när vi lekte med papper i Borås.

Jo just det! Alla studenter på Textilhögskolan har en egen sida där man kan kika på arbeten som vi gör, kolla vetja! http://designbystudents.com/

So long/ matilda den vilda

En enda röra.

hej lilla bloggen, minns du mig?

Uppdateringen här är det ju inget vidare med, och det kanske beror på att det är fullt upp på alla plan.
I  skolan gör vi allt på en gång, vilket gör att det är lite svårt att fokusera och veta vart man ska sätta igång.
Den senaste tiden har vi i alla fall ägnat en del krut åt exprimentell stickning,  att helt enkelt sitta vid en stickmaskin och leka!
Det har bara resulterat i en hel massa provlappar, och ingenting färdigställt. Och ingen ordentlig bild har jag att visa heller. Men nedanstående hög får väl symbolisera lite av hur det känns just nu, en enda röra- även om allt är fantastiskt roligt förstås!

Bara bröst!

Jag tänkte att jag skulle dela med mig av ett roligt projekt vi hade för några veckor sedan, när vi lärde oss lite mer om Photoshop i samband med hur man repeterar mönster.
Vi arbetade med något som hette berättande mönster, vilket innebar att vi skulle försöka skapa ett mönster utifrån ett tema och försöka se om mönster kan ha en annan betydelse än att bara vara fint.
De teman vi fick välja på var POLIS och BRÖSTCANCER.
Sedan skulle det göras moadboards, omvärldsanalys (vilket innebar att kolla upp vad som gjorts på marknaden tidigare) och slutligen ett mönster/mönsterrapport.

Vi jobbade med uppgiften under fyra dagar och det var otroligt roligt!
Jag valde temat bröstcancer, och egentligen ska jag väl inte berätta för mycket om hur jag tänkt utan låta mönstret tala...

(obs. om inget annat anges är ju bilderna i bloggen mina, så om du på något sätt vill använda dom får du mer än gärna uppge källa!)

So long/ Matilda

Som handen i handledsvärmaren.

Äntligen har fröken Matilda den vilda lyckats slutföra ett litet så kallat kvällsprojekt.
Med andra ord ett projekt som inte har ett jota med skolan att göra (mer än på så sätt att det innehåller garn och textil, men det lär jag väl aldrig komma ifrån...) och som jag ägnar tid åt på kvällar och andra lediga stunder när jag vill koppla bort ett sprängfyllt huvud.
Oftast kanske det är arbetet mer än resultatet som är det viktiga i dessa fall, även om jag skriver att jag lyckats slutföra projektet.
För det är det fina i kråksången om handarbete, att det liksom är lite meditativt. Mer som en avkoppling än ett måste.
Jisses, jag låter ju som en tant. Men å andra sidan, vi vet väl alla att det bor en tant i mig.
Här är dom alltså då, handledsvärmarna jag trixat till, virkade faktiskt, även om jag varit lite skraj för virkningen och dess okontrollerade sätt.
Perfekta för en fryslort som jag.

Om du också är en person med frusna handleder, eller bara sugen på att virka, så har jag lånat receptet här.

Kör på vetja!
Själv ska jag titta på Bonde söker fru, och inleda ett nytt, mediterande kvällsprojekt.

Sol long/ Matilda den vilda

Origami-addicted.

Veckans dagar går ju liksom fortare än man hinner med. Man startar på måndag och vips sitter man framför datorn på söndagen och undrar vad som egentligen hänt.

Hur som helst.

Som jag skrev tidigare så har vi haft hantverksvecka i skolan. Med andra ord, det har känts som ett litet kafferep. Vi har provat på det mesta av traditionella tekniker, virkning, vävning, stickning Och sist men inte minst Origami. Jag blev otroligt förvånad över hur jag fastnade över denna pappersvikning som jag tidigare inte haft så mycket till övers för.
Det går ju att göra ungefär vad som helst i papper, så nu sitter jag om kvällarna och viker som en dåre, i ett försök att få till en slags blomboll, ungefär i den här stilen.:

Den här har fröken vikt, själv har jag lyckats få till sju av trettiosex blomdelar, men ändå är det nåt slags beroendeframkallande över den där vikningen.

Något som jag däremot hade lite svårare med var virkningen, ett hantverk som jag aldrig riktigt tycks bemästra, hur gärna jag än skulle vilja. På nåt underligt vänster vill virkningen alltid växa och föröka sig åt diverse håll. Kanske är det lite för okontrollerbart för Fröken Matilda Johansson...
håhå jaja, några små rutor och stjärnor blev det i alla fall, med blandat resultat.

So long/ Matilda 

Kära återseenden och stickfrossa.

Helgen som gick innebar en tur till dalarna, till mora, vilket innebar att min depå med kära gamla klasskamrater är påfylld.
Det var så fint att se hela (nästan) högen igen, och för en kort stund kändes det som om vi aldrig hade lämnat vår lilla folkhögskolebubbla.
Massor av kramar, dans i värmestugan och frukost hos fröken gjorde helgen fantastiskt.

Idag är det måndag, och alltså är jag tillbaka i Borran och verkligheten. Även om det känns lite som hitte-på när man får gå till skolan och ägna dagarna åt att sticka. Vi har nämligen hantverksvecka och idag har vi stickat. Försökte mig på att exprimentera lite, och här är ett miniresultat:

So Long /matilda





Usel uppdatering.

Inte blir det mycket skrivet här, trots löften om nya tag sen den nya designen. jag får ursäkta mig med tentaplugg och annat plugg, och så lite vanligt allmänt vardagsliv ovanpå det. Och inte har jag särskilt mycket att berätta idag heller, för jag har målat mönster så ögonen blöder.

Men jag har ett litet tips! Asha Ali – Kärlek är en låt som alla borde lyssna på!
Ganska fantastiskt.

Nu är det läggdags i Borran.

So long/ Matilda

Äppelknyckarjazz och blåbärsblues.

Helgen, som spenderades i en stor villa utanför Göteborg, har varit ytterst lugn. Vilket kändes mer än välbehövligt, både med tanke på kommande, och varande veckor.

Hemma hos mormor och morfar traskade jag ut i skogen, i jakt på lingon. De lös med sin frånvaro, men istället fann jag några stackars blåbär som fick följa med hem i hinken. Dessutom stal jag en hel drös med äpplen i från trädgården, och fick hjälp av mormor att laga äpplemos. Fint som snus att ha egen sylt i frysen hela hösten!

Det är faktiskt himla fint att komma ut i skogen trots allt. Det har nån slags lugnande inverkan på mig.

För utom att ränna runt bland blåbär och äpplen agerade jag hamster hemma hos mina morföräldrar, som förbereder sig inför flytt efter 55 år i samma bostad. När mormor erbjuder tyg efter tyg med fina broderier, morfars gamla hatt och en underbart fin servis är det liksom svårt att säga nej, för det kan ju faktiskt vara bra att ha. Så jag hamstrar. Jag menar, kolla bara på den här tekoppen.

Tänk så många så kaffebjudningar jag kan ha i dom. Men nu ska jag återgå till att måla gråskala, det passar bra till det aldrig sinande regnet som faller utanför.

So Long/ Matilda den vilda



Expriment.

Som jag har för mig att jag så lyriskt berättade om i ett tidigare inlägg innebar flera av förra veckans dagar lekstuga i den stora trycksalen på våning sju. ( Om man kan ha en favoritvåning så är det här helt klart min)

Och eftersom jag är en snäll själ vill jag hemskt gärna att ni ska få se vad som lektes fram under dom där dagarna när vi hade så kallat exprimenttryck.

Har har jag exprimenterat med spetsar, telefonkataloger och garn. Och så färg förstås.



Och här är trycket jag ritade inför projektet, tryckt som övertryck, alltså först en färg, sen nästa.

So long/ Matilda

ett snabbt projekt.

Idag har jag varit lite småkrasslig. Och småkrassliga söndagar är som gjorda för små handarbetsprojekt (och även för att plugga, men det är ju inte alltid lika roligt att LÄSA om materialen, mkt roligare att använda dom).
Så, med en enventuell stundande julmarknad bestämde jag mig för att knåpa ihop ett litet pannband. Och vad tror ni, kan det vara säljbart månne?

(matildas snoriga näsa får man helt enkelt bortse ifrån)

So long/ matilda

En liten nystart.

Så där.
Nu har jag försökt trixa och fixa lite med designen på den här bloggen, för på något sätt kändes det lite fel att kalla den för me and mora... (dock är adressen den samma som förut, men det får man helt enkelt stå ut med).
"Sunny side up" får bli det nya arbetsnamnet i väntan på att något bättre ploppar upp i min skalle. Man kan väl se det som att här kan man få läsa små rapporter i från mitt liv i från Borås, bortom regnet. (har jag nämt att det regnar här?)

Och nu en liten uppdatering:
Jag tror jag är kär i min skola. Det känns så himlans fint och lyxigt att få gå till skolan och syssla med så otroligt roliga saker dagarna i ända. Nästan hela denna vecka har vi jobbat med färglära. Det är lite trixigt att dela in färger i system, men samtidigt är det för mig, som är en sådan nörd, fruktansvärt tillfredsställande att få sorterar färger i en pärm i raka rader och cirklar efter toner och nyanser.
Dessutom har vi spenderat flera dagar i trycklabbet! Jag är lycklig!
Massor av olika provtryck, färgningar, mönster och tekniker har testats och nu längtar jag tills vi ska sätta igång med riktiga tryckprojekt!

Som sagt, det mesta är himlans fint, även om en gnutta hemlängtan väljer att smyga sig på emellan åt, samt att den årliga höstförkylningen kommit på besök. Nåja, jag antar att det är petitesser i det stora hela.

So long/ Matilda

Inte ett ljud.

Att det varit lite dåligt med uppdatering på den här så kallade bloggen den sista tiden är väl en mild underdrift.
Tyst som i graven känns väl som en mer passande beskrivning.
Men men, jag skyller på dålig inspiration, och fullt upp på alla plan. Dock tänkte jag att det kunde passa med en liten uppdatering så här när jag så smått börjat installera mig på min nya ort, eftersom jag vet att jag har en del små goda (om än smygande) vänner som läser mitt lilla försök till bloggande.

Hur som helst, jag är en YTTERST NÖJD tjej på min nya ort, i min nya lägenhet med en massa roliga grejor framför mig. Allra helst hade jag velat berätta allt. försöka beskriva i ord om hur fantastiskt rolig min utbildning verkar, om hur fin den nya lilla klassen är, men det går liksom inte. Inte för att det inte är så där bra, för det är det sannerligen, men för att all information, alla nya intryck och allt som händer tar på krafterna och är svåra att sätta på pränt liksom.

Men som sagt, jag är sjukligt nöjd hitills, det här blir nog bra.
(sen skulle jag ju kunna skriva en mindre uppsats om den lilla högskolenojjan, framtidsoron som verkar förfölja en och allt annat möjligt och omöjligt trams som förmodligen rör sig i alla förvirrade studenters inre, men det är ju en helt annan historia).

Jag har smugit igång ett litet stickprojekt för att varva ner på kvällarna, låta fingrarna gå till någon film som inte kräver särskilt mycket hjärnkapacitet, för trött är också det en underdrift, när man kommer hem helt slutkörd efter att försökt vara sitt bästa jag inför alla nya människor.
Bilder på det lilla projektet kommer, sinom tid.

håll ut mina vänner, jag tänker på er, och saknar er!

So long /matilda

Flexibla flätan.

För ett tag sen hittade jag ett nytt spännande sätt att sticka flätor på.
Måste testas, tänkte jag, och sagt och gjort, en fläta blev det. I favoritfärgen så klart och något slags lingarn som jag fann bland gömmorna i stickkorgen, perfekt att använda som ett hårband.
På bilden under ser ni resultatet, buren i någon slags hippiestil.

Och efter att min kära vän Malin (som för övrigt skriver den här bloggen där hon delar med sig av diverse klokheter) sett mig använda flätan (inte fullt så hippieaktigt dock) ville hon också ha en och vips hade jag fått en liten flätbeställning på en liten kortare fläta, i blått eller rött, som skulle kunna fästas runt till exempel en hårknut.
Och nu är den färdig, redo att lämnas till mottagaren. Det är bara att hoppas på att damen blir nöjd!

Flätan skulle nog fungera lika bra som armband eller nåt annat fiffigt, det är bara att anpassa längden. Om du också är sugen på sticka en fläta, så hittade jag beskrivningen här.

So long /Matilda den vilda

Fötterna upp och huvudet ner.

Jodå, det har varit tyst här ett tag. Ungefär lika tyst som det varit på min kreativa front. Men idag fick jag äntligen ett litet ryck. Tillsammans med en god vän for jag på en tur till stadens secondhandbutik. Och kom hem med en skjorta, storlek gigantisk. Men efter att ha bläddrat lite i boken som jag tipsade om här, samt har en god vän som praktiskt taget lever i  så kallade bajsbyxor, vände jag helt enkelt på skjortan, sydde några sömmar och vips, så blev det ett par brallor. Knasbyxor deluxe.

So long/ Matilda

En knapplös kompis.

jag har ägnat några lediga timmar åt att sy mig en kofta. För det är nämligen så att om man får (!) mängder av tyg av en mycket fin vän och hennes lika fina moder går det inte att låta bli. Det är liksom inte varje dag man springer på två och en halv meter silkestrikå.

Koftan är en utveckling av mitt favoritmönster, som jag kallar för "boxtröja". Formen är liksom rak och fyrkantig och inte en skymt av figursytt eller insnitt så långt ögat når. Det gillar jag.

Jag tror faktiskt att jag och den här koftan kommer att trivas ihop, kanske kan det vara en blivande bästis. Först hade jag tänkt sätta knappar på den, men det kändes bättre utan. Och så vitt jag vet finns det ingen lag som säger att en kofta måste ha knappar.

och här kommer en drös med bilder så klart.

So long/ Matilda

det växer!

För ett tag sen skrev jag ett inlägg om hur jag planterade gula ärtor i lite jord, med förhoppningen om att få skörda ärtskott, och nu är tiden inne!

Grönt och fint står mina ärtskott i fönstret, redo att klippas ner och ätas på smörgåsen eller kanske i en god sallad.

So long/ Matilda den vilda

Inte särskilt tjockskallig.

Jag känner någon som har fått en liten bebis. Och då tycker inte jag att det är mer än rättvist att den lilla bebisen också får någonting. En solhatt till exempel. Men bebisar på tre månader är inte särskilt stora, man kan liksom inte beskylla dom för att vara tjockskalliga. Det blir till att klippa ut små små mönsterdelar. Fördelen med att sy så små saker är ju i alla fall att det går fort fort fort!

Mönstret har jag lånat ur en bok som heter "Sy kläder till babyn" av Susanne Wehlitz och tyget rotade jag fram ur mina gömmor.
Hoppas nu bara att bebisen inte försvinner i hatten.

Gul på utsidan blev den lilla hattten.

Och ett blått foder.

So Long/ Matilda den vilda

Om att bota rastlöshet.

Jag har nog aldrig sett på maken till värre rastlöshet hos mig själv.
Jag känner hur det riktigt kliar i fingrarna, dom behöver ett projekt! Allt utom att städa går bra.
Kanske är det vanan vid att ständigt hålla igång händer och huvud med någonting kreativt som skapar denna oro i kroppen efter ett par dagar på slätten. (jag låtsas inte om att den där städningen av rummet återstår)

Så, efter att sysslat med diverese brödbak för att stilla tristessen kände jag att ett litet sömnadsprojekt vare på sin plats. Sagt och gjort, jag gjorde det enkelt för mig, och slarvsydde på ett sätt som skulle få även en praktiserande slöjdfröken att rysa. Man skulle väl kunna säga att jag utnyttjade det textila halvfabrikatet. Jag tog helt enkelt en på tok för liten kjol, och ett gammalt sletet linne, klippte lite i båda plaggen och sydde ihop dom med varandra. Voíla! Det blev ett nytt linne.

Så kan det gå, när man är rastlös som få!

So long/ Matilda den vilda

Matmissions och bortglömda grejor.

Eftersom min tid i Mora nu är över (sorligt men sant) vet jag inte riktigt vad det ska bli av den här bloggen, men i väntan på att jag klurar ut det kanske det ramlar det kanske in ett eller annat inlägg.

Idag har jag varit så fruktansvärt rastlös att jag blivit tvungen att sätta igång två små projekt. Dessutom försöker jag fly från det faktum att jag har ett helt litet flyttlass att packa upp...

Så, projekt nummer ett är att försöka odla ärtskott. Enligt nått recept jag hittade ska det inte vara svårare än att slänga i en näve blötlagda gula ärtor i en kruka med jord och vattna lite grann, så det är precis vad jag har gjort. Nu väntar jag med spänning på resultatet, men än så länge ser det bara ut så här:

Nästa projekt är något som jag varit sugen att testa länge, men inte riktigt tagit mig för eftersom det kräver både lite tid och en hel del tålamod för att lyckas verkar det som. SURDEG.
Men, med en hel sommar framför mig så tänkte jag att det kunde vara värt ett försök.
Jag har använt den här lilla surdegsskolan till min hjälp, så nu står det en burk med spännande substans i köket....

Och till sist i detta långa inlägg:
Som fattig student och ändå hyffsat kreativa fingrar får man se till att hitta på små billiga julklappar att göra själv, till lillebrorsan blev det en tygkasse med egendesignat tryck, men den har jag inte visat här. jaja nog snackat så här ser den ut:

So long/ en numera ickemoraboende Matilda

Slut i rutan.

De senaste dagarna har varit galet intensiva. Till slut blev det alltså dags för den där dagen som jag haft blandade känslor inför av så många olika anledningar.
Dagen D. The big Modevisning.
Det har varit en hel massa planerande, vi har övat, sytt som dårar och fixat och donat med allt det praktiska för att få ordning på vår modevisning, slutredovisningen av det här året helt enkelt.

Och visst blev det en fantastiskt roligt kväll, även om jag var nervös som sjutton för att behöva kliva fram och tillbaka på den där catwalken. Det gick bra, folk uppskattade det, ingen snubblade och vi hade så roligt!
Allas föräldrar var här, och efter showen samlades vi och drack bubbel tillsammans.
Och det är väl ungefär här någonstans som de där blandade känslorna kommer in. För samtidigt som vi peppat så länge för den här modevisningen och kände oss glada över att få en trevligt avslut på den här kursen så var det just det, det blev så tydligt att det var just ett avslut, att det bara är en ynka liten vecka kvar på kanske det mest fantastiska året i mitt liv.
Det kommer bli slitsamt att lämna Mordor, även nya äventyr väntar. Helst av allt skulle jag ville stoppa ner hela klassen i en liten väska, och plocka upp dom när det behövs.

So long/ en ganska melankolisk Matilda

kavajjäkeln.

Det kanske blev en lite hård rubrik, men det är nog det enda jag känner att jag vill kalla det här plagget.
Med bara ett fåtal dagar kvar till den stora finalen på modeakademin har det plötsligt blivit dags att färdigställa alla plagg vi jobbat med under året.
Och så även alltså den här så kallade "kavajjäkeln".
Det var ett tag sen den påbörjades, lite väl längde sedan kanske.
Efter att ha drabbas av en tygförälskelse på Olssons tyger i Linköping, fick det där roströda ylletyget följa med fröken Matilda hem, med stora planer om den perfekta kavajen, i det perfekta tyget.

Sagt och gjort, jag slängde raskt ihop ett mönster, fruktansvärt motiverad med synen av den där ultimata jackan framför mig, det där plagget som jag skulle ha till allt och som jag skulle komma att älska. Jo jo.

Det gick bra till en början. Men sen bestämde sig tyget för att börja trilskas. Om jag gick åt vänster gick tyget åt höger. Det var fransar över hela härligheten. Sömmar repades upp och någonstans på vägen tappade jag liksom lusten.
När jag dessutom satt i fodret och insåg att det var för litet, gav jag upp och satte istället igång med nya, mer inspirerande projekt.
Så den lilla jäkeln blev hängande (kavajen alltså).

Men som sagt, till modevisningen gäller det alltså att få färdigt alla plagg och så även den här lilla härligheten. Lite besviken är jag nog över att den inte blev så där fantastiskt som jag föreställt mig, och tyget sammarbetar inte alls, (där av snedheten i nederkanten som man ser på bilden)
Men men, så här blev den i alla fall, och kanske kommer vi överens så småningom, kavajjäkeln och jag.

So long /matilda den vilda

På finutflykt.

Det fina vädret gjorde oss otroligt sugna på en liten utflykt, och man kan i alla fall inte beskylla dalarna för att inte ha fina omgivningar.
Så med inget särskilt mål alls begav vi oss ut på en liten roadtrip till Rättvik.
Där strosade vi omkring och kände oss så där lördagsutflyktiga.
Efter en titt på Rättviks kyrka och dess kyrkogård blev det ett besök på det lokala konditoriet och givetvis gav vi oss i kast med att leta upp Erikshjälpen, en ganska jättetrevlig secondhand, där diverse pryttlar fick följa med oss hem.
Sedan blev det medhav lunch i det gröna och en tur ut på rättviksbryggan (som är rätt så extremt lång).

På hemvägen svängde vi in på en loppis, där det handlades tapeter för en norsk hundring, i brist på andra kontanter.

Det var på det hela tagen en lördag som hette duga.

So long /Matilda

Matilda får presenter. Och blir glad.

Den här helgen har slätten återigen fått besök av en tillfällig dalkulla. Nämligen mig!
Sist jag var hemma föll det sig så trevligt att jag hade födelsedag, och fick förmånen att beställa finfina böcker till mig själv.
Dock hann dessa tungviktare inte anlända till hemmet innan jag lämnade det.

Men, den som väntar på något gott eller hur det brukar heta.
Så nu när jag anlände låg de där fina böckerna och väntade på mig. Alldeles fina, med hårda obläddrade pärmar och sidor som bara ropade på mig att vända på dem.
(ja, jag tycker att riktiga böcker är helt fantastiska.)

Den ena boken var den här, The Pattern Sourcebook: A Century of Surface Design av Drusilla Cole.
Boken fylld sida upp och sida ner med massor av fantastiska mönster i form av textilier, tapeter, och annan interiör att inspireras av. Man blir ju helt lyrisk alltså.

Bok nummer två känner ni kanske igen, för ack som jag tjatat om den. Boken heter Stickning- ett hantverk att utveckla, (men går också under namnet "Bibeln" hos mig) och är skriven av Britt-Marie Christoffersson.
Handlar om helt fantastiskt stickning, inte svårare än så.

läs för sjutton, eller låt bli.

So long/ Matilda






Lilla lyckolistan.

Trötthet kan leda till att det går lite snabbare att nå sin egen irritationsgräns än annars.
Statens Järnvägar är inte bäst i världen på att passa tider.
Därför skulle man av ovanstående påståenden ganska enkelt komma fram till att ett trött Matilda i kombination med försenade tåg inte är världens bästa kombination.

Det var ungefär vad som hände igår.
MEN för att stilla en stigande irritation är det kanon om man åtminstonen får sällskap av lite trevlig musik i hörlurarna, och för att göra även någon annan själ glad tänkte jag dela med mig av en antal låtar som just nu ger mig en otroligt trivsam känsla i magen.

En liten lyckolista helt enkelt.

Dansa Fastän- Säkert!
Track of Time- Anna von Hausswolf
Some girls some boys- Britta Persson
Försvarstal- Lars Winnerbäck
Let England Shake- PJ Harvey
A Lion's Heart- The Tallest Man on Earth
Lemonade- Cocorosie

SO Long/ Matilda

återbruket- andra delen.

Så klart ni ska få se det andra plagget jag gjorde under återbruksprojektet också.
Av ett par gamla manschesterbyxor sydde jag och byxdress, och till insidan av kragen, knappar, fickpåsar osv slaktade jag en gammal herrskjorta.

jepp, det är väl inget mer att säga om saken.

So long/ Matilda